Söndag 16 dec -07 / Snart är familjen här!

Idag blev min son, Kasper 2,5 år, utslängd från barntillsynen. Han var för störig. Vad säger det om framtiden? Vi kallar honom faktiskt för terrorist bakom hans rygg, men att det skulle gå så långt att han inte fick vara kvar, det trodde jag aldrig. Enligt fröken är han gängledaren, ja, så mycket gäng det blir bland en grupp barn upp till 3 år gamla. Helt klart hade han dåligt inflytande på de andra i alla fall. Vad kommer det bli av honom?

Veckan i övrigt i korthet (jag vill gå och sova och inte sitta fast i formuleringar halva kvällen):
Måndag, säkert en trevlig dag. Inget minne… Jo, vi åkte till Jimmy på eftermiddagen. Felix tjatade så att jag gav upp tillslut. Men de hade jätteroligt.

Tisdag, skriftgrupp som vanligt. Vi diskuterade Job. Intressant. Efteråt tog vi oss till en hjälpislunch. Undertiden jag och de andra (kan inte skriva tanterna, då medelåldern var 30 kanske) åt, så härjade barnen i en lekhörna bredvid och vände upp och ner på allt. Inte jättekul att städa sedan. Vi gjorde lite lagom och ansåg sedan att min 15kr-persikojuice var viss betalning för städning.

Onsdag, playgroup som vanligt. Barnen och jag tog cykeln till barnmarknaden på Wuyi Lu där vi skulle leka/shoppa. Men så var lekrummet under ”renovering”, dvs de byter plastkvadraterna som ligger på klinkergolvet. Typiskt. Som tur var så ligger ballonglekrummet och vi åkte dit istället. Kirsten och Hugo var de enda som dök upp idag. Men vi hade en trevlig stund bland ballonger i glada pastellfärger. När vi skulle åka hem så regnade det lite smått. Det var dock inte så mycket att vi valde att lämna cykeln och hämta vid bättre väder. Vi satte oss och körde hemåt. Kallt, men konstigt nog inte så blött. Men många blickar såklart. Cykel i regn har dock en fördel; man behöver inte hålla på och slåss om taxisarna på gatan. Skönt.

På eftermiddagen tog jag Stella till Tucker och åkte sedan vidare med killarna till Jimmy. Det är praktiskt att de bor så nära varandra. Alla barnen lekte så fint och 2 timmar senare så packade vi in oss i ny taxi, hämtade Stella och åkte hem.

Torsdag åkte vi till Kirsten Decampos för att sy fast dragkedjan på Kaspers vinterjacka med stans dyraste knappnålar och leka lite med Hugo. Efter lite pyssel med att lära sig en digital symaskin så fick jackan en ny dragkedja och jag blev väldigt nöjd. Nu kan vintern komma!

Fredag åkte vi på museum, Shanghai National History Museum. Vi hade Amy och hennes tre äldsta barn med som sällskap. Det var dinosaurieskelett och alla andra tänkbara djur, uppstoppade, i plast eller riktiga konserverade i burk. Lagom intressant. Det var en gammal rucklig byggnad, mörk och dammig. Ungefär som man kan tänka sig att ett museum i Kina skall se ut. Men helt klart värt 5kr i inträde.

Efteråt gick vi en sväng till barnmarknaden på Pu’an Lu. Till Felix enorma glädje så hittade han en pistol som lät ”Fire, fire” innan tomten hunnit komma med en. Han var helt salig. Kasper var däremot hysterisk. Han har börjat med dessa fits. Han kan skrika halvtimme i sträck helt oresonlig. Det är jobbigt och jag lovar att kineserna tittar när det händer.

På kvällen var det församlingens julfest. Det var dock inte så mycket fest som julprogram. Det var ett julskådespel, samma som alla andra år, och med gott försök från inblandade. Jag hade med mej vår tysk-kinesiska granne och son. Hon tyckte om det. Jag var ungefär imponerad, men man kan inte heller begära mer. På vägen dit i taxin fick Kasper ett till anfall, så jag var tvungen att gå ut ur bilen och gå sista metrarna. Som plåster på såren i örat fick taxichaffisen lite dricks, annars tippar man inte i detta land.

Lördag sov vi länge. Sen tog vi oss iväg till Jing’an temple och tittade runt där. Det var egentligen inget att se. Efter en lunch och stans största glass från McD så åkte vi till poolen och badade en stund. Därefter en trevlig kväll hemma. Jag var uppe hos grannen och försökte se/lära lite när de spelade MahJong, men jag lyckades inte så bra. Fast nu har jag gjort det också, check.

Idag efter kyrkan blev vi spontanhembjudna på lunch till Jimmy. Felix överlycklig och vi glada. De är sköna, enkla människor, med katt som christopher håller på att hosta upp nu.

Det var veckan, kort och koncist. Christopher är redo att åka hem och jag är glad för varje dag här, men också nöjd med att sticka i januari. Jag kommer att sakna ayi, men barnen kommer att älska att gå i skolan/förskolan och att ha många kompisar.

johanna