Lite tankar

Tack vare min hustrus pålitlighet och ansvarskänsla så har jag inte haft samma press på mig att knappa ner mina egna tankar och upplevelser här. Vi börjar närma oss halvtid här i mittens rike och det är då man börjar reflektera en del över vad man varit med om hittills. Mycket av det som från början var spännande och gav mersmak har tappat sin lockelse, samtidigt som man hela tiden upptäcker nya saker att förälska sig i. Vår hjälpare som städar och även lagar vår mat är en fantastisk människa som kommer hit och gör ett mycket gediget jobb fem dagar i veckan. Hur bra det än är så är det numera bara en i familjen som äter det som ställs fram utan att gnälla. Johanna har hur som helst gått med på att vi ändrar vår hjälpares uppgifter så att hon slipper förse oss med mat framöver. Men för att Johanna skulle gå med på det så innebär det att jag själv kommer att behöva slänga ihop middag framöver. Hemma är det väl inget problem, men faktum är att det inte är helt lätt att få tag i allt man är van vid att ha till hands här. Hur lagar man husmanskost utan falukorv?

Värmen här börjar bli både påtaglig och besvärande. Ja, jag vet att ni har haft ett par varma dagar, men kom igen när det som kallast under natten kanske går ner till 27 grader. En solig dag här innebär med säkerhet värme över 35 grader. En mulen dag kan man vara glad om det inte blir varmare än 33 grader. Och då har vi ännu inte kommit in i den varma perioden. Lägg därtill en luftfuktighet motsvarande en ångbastu så kanske ni får en känsla för hur det är här. I morse tog vi bankkortet med oss till Ambassy club (nej de har inte fattat att de stavar fel), där vi släppte iväg ett antal hundralappar mot att vi får komma och hälsa på i ett halvår. Mitt i stan på en av de finare shoppinggatorna har de en resort som är riktigt duglig med rejäl utomhuspool, inomhuspool i 25metersklassen (fast jag skulle vilja mäta den nån gång) och väl utrustat gym med tillhörande spa-avdelning. Så nu kommer livet att bli ännu lite bättre här, och jag börjar undra över hur det kommer vara att komma hem till Sverige utan bekvämligheterna vi vant oss vid här. Angående värmen så har vi idag beställt biljetter till Thailand, och det för att undvika hettan! Så vi tar våra badbrallor, baddräkter och simringar och flyttar till stranden nästan hela sommarlovet.

Vi tycker det är roligt här men det förhindrar inte att vi saknar Sverige med allt vad det innebär. Men jag kan verkligen rekommendera alla att försöka komma loss från det vanliga och göra något lite galet. Det känns verkligen som om vi gjort en rejäl omformatering av vårt liv genom att komma hit. Nya perspektiv gör livet rikare. Vi har aldrig ångrat att vi åkte iväg, däremot så har vi släppt tanken på att förlänga vår vistelse här. Mitt tips är att strunta i renoveringen av badrummet, köket eller altanen och ta flyget någonstans långt bort. Brasilien verkar ju spännande.

Christopher

söndag 24 juni 2007

Idag var vi lite för snoriga för att dela trånga utrymmen med glada semesterfirare, så vi valde att vara hemma från kyrkan. Vi hade en trevlig morgon med primär i soffan och sånger på datorn från barnens medverkan (tack camilla, sofia och karin (plus pianospelare och andra inblandade)). Jag hade läst igår om en typ musikskolekonsert tjotahejti bort från oss, men jag tyckte att det skulle vara kul för oss, eller mig, och bra för barnen. De utsätts för en hel del klassisk musik i diverse barbiefilmer och för instrument och komponerande i dataspel. Så att se detta i verkligheten tyckte jag skulle vara bra och berikande för oss alla. Men det tar ju alltid längre tid än man tror att åka någon stans i denna stad, speciellt när man skall vänta på bussar. Och så blev det så att taxichaffisen inte hittade sista biten och konserten hade redan börjat, så ingen kunde jag ringa heller. Så vi var på rätt gata, men hittade inte fram. Snopet! Fast som tröst i det hela så såg jag en busslinje där ute som jag visste skulle ta mig nära hem, så vi tackade nej till taxichaffisens förslag om att köra oss hem för 75kr. Han såg bra fundersam ut när vi, 5 blonda människor, satte oss på busshållplatsen där det gick bara en buss, linje 74. Inte visste han att han hade med en bussexpert att göra. (jag borde nog söka för detta när jag kommer hem…) Efter en 40 minuter på buss genom områden som inte finns med på vår karta ens, så kom vi hem, ungefär 3 timmar efter avfärd fast minus en konsert och det utlovade fikat.

Lite senare så kom en fantastisk överraskning för barnen. Deras vänner i svensklekparken, alyx och ethan, skall flytta och vi fick ärva deras nya cyklar. Felix är överlycklig, vi har åkt en tur kring området nu ikväll. Stella är väldigt stolt, men mer försiktig. Hennes är större och har ännu inga monterade stödhjul. Jag är kluven till att jag vill sätta på dem, men hon är nybörjare på att cykla utan dom och då på mindre cykel och dessutom så är detta kinesiska cyklar, dvs de har ingen fotbroms utan bara handbroms. Vi får se om hon kan ge mig ett försök imorgon utan, pappa kanske saknade pedagogiskt handlag…

Vi fick igårkväll uppleva ett riktigt oväder. Jag kan ju berätta att svenska regn och åskväder är en fis i rymden jämfört med vad vi fick vara med om igår och inatt. Det har varit, och är fortfarande, tryckande väder, 32grader varmt i skuggan och fuktigt som i ett badrum efter en långdusch. Datorn har några dagar i rad varnat för åskväder, men inget har kommit, förrän igår. Det fullkomligt vräkte ner, himmelen öppnade sig som jag aldrig förr sett och det var alldeles för inbjudande för att kunna låta bli. Barnen och jag tog en tur ute i regnet och blev ordentligt blöta. Det blev dock inte långvarigt eftersom det blixtrade hela tiden, flera åt gången och under lång tid. Åskan var ju också spännande eftersom den studsar emellan husen. De riktigt nära fick barnen att skrika i högan sky. Och mitt i natten kom ett nytt. Detta medförde att jag fick två besökande barn i sängen. Ibland funkar det och jag låter dem stanna. Andra gånger, som nu, när man ensam ligger och svettas ihjäl, vill man inte ha extra värme. Men tack och lov för vår AC. Jag har insett att jag får rädda miljö på annat sätt än att stänga av den under natten. Då överlever vi inte.

Veckan i övrigt har varit trevlig. I måndags gick vi för att upptäcka en rekommenderad lekpark på Radison hotell. Det var en trevlig lekställning under stora träd och med välskötta gräsmattor. Kl 16 ringde chistopher och berättade att vår ayi hade slutat, troligtvis. Hon hade inte dykt upp kl.15, inte ringt och lämnad 200kr av förra veckans betalning i lådan. Jag fick hjärtklappning och småångest. Slutar hon betyder det ju att jag behöver göra all städning och all matlagning. Jag vet ju att det är vad jag gör annars, men det är sååå skönt att slippa och ger mig så otroligt mycket mer tid åt barnen. Christhoper var däremot lite lättad. Han är ju, som barnen, trött på kinesmaten hon lagar. Men till min glädje så kom christopher hem med köpemat och berättade att hon skulle komma igen på tisdag. Till middag åt vi vår standardmat av sötsur fläsk, a.k.a. grisöron, och stekta nudlar med biff. Vi hade en kille från kyrkan och hans kompis som sällskap.

Tisdag var en skön dag. Min lediga eftermiddag fyllde jag med ett besök till skoaffären. Det finns en affär ganska nära med el-cykel som har stora storlekar. Eftersom jag, nätt och näpen som jag är, drar 41:or, så kan jag inte köpa något i en vanlig affär, kinesiska skor slutar på storlek 39, utan får hitta specialaffärer. Denna dag hittade jag ett par birkenstock-liknande sandaler som var sköna vid första provningen. Det är inte ofta sådant händer och är man dessutom här, där det bara finns en skoaffär, så måste man köpa sådana skor. Efter detta glädjande åkte jag till nästa behövliga stopp, en fotbehandling. I detta land, där sådant är billigt, har alla fina välvårdade fötter. Jag har inte vågat att gå utan strumpor och inte behövt heller eftersom mina gympaskor kräver dem. Men nu med sommaren här och när jag dessutom hittat ett par sandaler, så var en behandling ett måste. Jag satte mig och det är ju så skönt. De pillar och filar och skrapar och masserar. Alla människor borde få göra detta. Och en timme senare så har jag nu nästan lika fina, lena bebisfötter som klasskamrat malin och det är inte illa! Efter att fötterna fått sitt så gick jag till nästa behövliga stopp, frisören. Med hjärtat i halsgropen överlevde jag en klippning hos deras no1 stylist. Inte imponerad. Han som klippte för 10kr förra gången var bättre än denna 30kr-kille. Men, men, det växer ut.

Onsdag avstod vi lekgruppen eftersom vi börjat bli snoriga. Istället smittade vi ner folk på mataffären och på vår lilla utflykt för att hämta en utflyktsmålsbroschyr. Det finns riktigt mycket att göra i området och jag börjar bli lite stressad nu över allt jag inte gjort. Vi får ha en mer planerad höst.

Torsdag regnade det mest. Vi bakade bullar och hade en trevlig dag. Christian, tyskgifta grannens 2-åring, kom över. Det finns en nackdel med att ha kinesiska vänner i den åldern. Här har barn oftast inte blöjor. Om det är en kostnadsfråga eller om det är regelrätt potträning det vet jag inte, jag har sett 6-månaders utan, men byxor med öppen gren för lättare access är en vanlig syn. Men de som inte är torra ännu, som christian, kissar ju på sig ibland. Varje gång han är här så händer en olycka. Då undrar jag varför man bryr sig om att potträna. Helt klart är de ju inte beredda ännu. Kasper har dock börjat förvarna. Han skriker ”bann”, får en konstig kroppshållning och skärrade ögon. Vi springer till toaletten och lyckas oftast. Lycka!

Fredag var det meningen att vi skulle fira lite midsommar med siebkes med sill och köttbullar från ikea. Men nyligt friska siebkes vågade inte chansa på oss snorisar. Så det blev mest en vanlig supervarm dag, med inomhuslek och en tur på sen eftermiddag till parken.

Lördag hade stella en ny fotomodellplåtning. Denna gång var det matchade barnmöbler och inte lika bra människor omkring, en annan agent. Jag har insett att detta jobb gör att en hel lördag försvinner för oss som familj. Vi hade kunnat göra en rolig utflykt tillsammans, istället fick felix och kasper nöja sig med ett stopp på carrefour. Fast efter modellandet åkte vi tillsammans till McD. Det är ju alltid en höjdare!

Ja, nu har vår inomhussäsong börjat. Vi har varit ute den största möjliga tid hittills, men det är slut nu. Varje gång man går ut så känns det som att man går in i ett utblås från tunnelbanan eller in i ett badhus. Det är inte kul att vara ute längre perioder, mer än till eller från något. Men det är tur att vi har en ugn och kan baka och att vi kan rita. Jag kanske skall kolla i montissoriboken igen…

johanna

på tal om miljöfilmen...

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2708&a=609591

söndag 17 juni 2007

Det känns lite tråkigt att skriva när inget spännande har hänt. Vardagsliv här är ju lika lite glamoröst som hemma i VH. Om än att vi äter mer ris och att jag städar mindre. Jag måste säga igen att det är fantastiskt att ha vår ayi. Fast vi fick säga till henne att använda varmt vatten till att tvätta golven i veckan. Flottiga fotavtryck går inte bort så bra med kallvatten. Tänk vilka problem vi har… :)

I måndags var barnen och jag till carrefour. Efter som de jobbat och tjänat pengar så fick de välja helt själva, utan någon som helst invändning från en jobbig mamma, vilken leksak de ville ha i affären. Felix ville ha allt. Varje ny grej var han alldeles exalterad över. Han slutade med en pistol som har en ljudvolym på 100db. Jag undrar ibland om han kommer att bli hörselskadad av den. Men som tur är så avtar nyhetens behag. Finns det någon leksak som barn aldrig slutar leka med??? Stella å andra sidan hade jättesvårt att bestämma sig. Hon frågade mig många gånger vad jag tyckte. Kanske var det så att hon fattade att mina resonemang ibland bygger på någon sorts vettig logik? Eller så var hon bara som jag, väldigt obeslutsam. Barbiekök eller barbiesovrum? Hon slutade med en barbiedocka och några smådockor i ett tåg. Båda barnen ville hem så snabbt som möjligt för att visa pappa och leka. De är så söta. Speciellt stella när hon dukar upp alla sina dockor - jo, det har blivit en del från alla loppisar vi sprungit på – i sängen och leker med dem, alldeles själv.

På tisdag hade jag lektion om josef i brunnen på vår grupp. Barnen är med och leker bredvid. Ibland är det svårt att höra vad en vuxen säger. Kasper har sin bästis Zeke där och de leker tillsammans och är så söta, och högljudda.

Onsdag, superregnigt, hade vi lekgrupp på museet med det fantastiska lekrummet. De hade alla roligt och lekte som tokar. Efter det hade vi äran att ha Viktoria och killarna här på sen lunch. Så fort det kokas spagetti så äter barnen så att de storknar. Man kan köpa ”vanlig” spagetti här för 10kr/500g eller färsk spagetti för 1,50kr/500g. Men jag tycker nog att det smakar lika dant. Fast sen så var det ganska länge sedan nu som jag åt torkad spagetti.

Torsdag var inte torrare. Vår granne Stephanie, tyskgifta kinesiskan, kom ner på lek med sin son. Det är skönt att ha grannar att umgås med när regnet faller. På eftermiddagen tog vi taxi till Hugo och hans systrar. De har ett stort hus med mycket av leksaker, barnen älskar att vara där. Kasper kunde hans namn tidigt, strax efter Lalit (som betyder Felix). Kanske för att han åker på en del stryk av Hugo, 3,5år. Och då slår det mig att mina barn slåss inte med varandra. Det är ju skönt. Mycket annat händer, som kläddragning o.dyl. Och blir man arg, så kan man veta att hela området vet det. Det är det största ”problemet” med en välbebyggd liten yta och värme, dvs öppnade fönster. Vi hör ständigt folk som övar på sina instrument och tack och lov så är de riktigt duktiga. Fast flöjtisten har satsat mer på teknik än en schysst klang i tonen. Annars kan jag inte klaga, dock inte jättekul att höra skalor. Men när det kommer till barnskrik och hög musik, då tänker jag på alla familjer i vårt hus som störs, 25 våningar och 4 lägenheter på varje våning och på dem i grannhuset, säkert lika många. Och så är jag glad för att kasper börjar bli stor.

På tal om stor så sa han sin första mening. Han sa:” bu jiao upp”. Han ville inte gå upp från badet. bu jiao är kinesiska för inte/nej/gör inte så och har en tillhörande handskakning, ungefär som en kungavinkning. Och jag tror att han berättade för mig idag om en händelse 5 timmar innan i primär när hugo kissade på sig. Tänk att han blivit så stor. Fast han fyller ju faktiskt 2 år den 27:e.

På fredag var vi med stephanie på kinesiska öppna förskolan. Denna är såklart statligt driven, inga kyrkor här inte, men har en anställd som är utvecklingsdoktor. De kollar barnen där vad för någon utveckling de behöver genom olika tester. Jag å min sida tycker väl att man kanske inte behöver stressa fram utveckling, det kommer så småningom ändå. Men barnen hade kul där och lekte. Kasper var dock på ett ruttet humör, något jag aldrig förr upplevt. Jag tog ut honom och tillslut så somnade han. Men då hade han hunnit tigga lite godis nere på en affär. Det är hans specialite. Så fort han ser någon som har något så går han dit och tittar på dem med sina blå ögon. Och sedan kommer han glad till mig med sina fynd. Att gå på McD är värst. Tappar man bort honom en sekund, så är han borta hos någon och äter pommes frites från deras bricka.

Fredag eftermiddag tog vi en sväng till ikea och handlade knäckebröd, lördagsgodis och sill. Lite midsommar skall vi nog få här ändå. Fastän jag tycker att det är skönt att slippa fira alla högtider. Det känns ju som att det var så nyss det var midsommar. Kanske skulle man börja fira vartannat år, ena året midsommar, andra året valborg, ena året jul, andra året födelsedag. Vad tror man om det??? Lekrummet på ikea är alltid tomt på barn, men ändå får man bara stanna 45min. Hur snålt är inte det? Undrar om det var ingvars ide? Men mjukglass 1kr, ja tack.

Fredag kväll var vi barnvakter åt Savannah 2,5år.

Lördag morgon åkte christopher iväg till en prylstad 4h bort med tåg. Barnen och jag åkte iväg till den svenska lekplatsen för att leka i sandlådan och med allt annat. Och på eftermiddagen fick vi vår nya tv. Den gamla sa poff i veckan när vi åt frukost. Men nu har vi en annan, säkert 20 år nyare.

Idag gick klassen fantastiskt bra. Efteråt hade barnen och jag en liten picknick på lekplatsen i närheten (vi slutar ju kl.11. något måste man fördriva tiden med!!!). Till middag hade vi gäster och därmed bjöd jag på favorit i repris, köttfärslimpa och potatismos. lika gott denna gång. Och kladdkaka blev en överaskning och favorit för amerikanarna. Jag översatte det till sticky cake. Kanske någon kan komma på ett bättre namn?!?

Så, det kanske inte var en helt händelselös vecka ialla fall…

johanna

glass

Jag vet att jag skrivit om det förut, men det är en av mina favoritsaker, så här kommer något nytt upplevt inom området.
Glass här kan fås från 1kr, en fantastiskt smarrig glasspinne, mangoisglass eller krämig melon tex. Det känns riktigt bra när man kan köpa glass till hela familjen för mindre kostnad än en piggelin idag (jag kommer ihåg att det kostade 3kr en gång...). Det finns ett märke som sponsrar OS som gör många olika sorter med god smakframgång och trevligt pris, ingen dyrare än 2kr, trots choklad runtomkring. Det som kan nämnas om dessa glassar är väl att de inte är baserade på grädde. De har faktiskt en liten tamare konsistens, men det är inget som stör mig i 30graders värme.
På vår supermarket, där jag helst handlar, kan man oxå få 0,75 liter god, kinesisk glass för 26kr. Smaken romrussin är min stora favorit och grönt te, köpt av misstag, vi läser inte kinesiska så bra, ingen höjdare. Eller så kan man gå till kassan och be dem att öppna det låsta frysskåpet med Häagen-Dazs (stavas hur?) glass. Där kan man välja mellan alla möjliga smaker, den ena mer smaskig än den andra, 0,25liter för 40kr eller 0,5 liter för 75kr. Som hittat! Det mest intressanta jag upplevt är personerna före mig i kön, som faktiskt kostade på sig en stor förpackning importerad glass för 75kr och valde smaken vanilj! Då börjar jag ju fundera på om det verkligen är glasskonessörer vi har att göra med eller endast personer som har råd och är villiga att betala för lite lyx i vardagen.
johanna

tillägg till förra veckan

Det finns tillfällen man verkligen önskar att man alltid hade sin kamera med sig. Tyvärr är jag inte en sådan person, så detta minne får föralltid leva endast i mitt minne.
Måndag hade vi en ganska tråkig förmiddag med städning inför vår stundande gäst. Tänk att det kan finnas så mycket att städa, trots att vår lägenhet inte är så stor och att vi har ayi som kommer varje dag måndag-fredag. När vi gjort vår förmiddagsdel så tog jag ut barnen på en promenad till parken. Vattenspridarna var på för att vattna gräsmattan och Felix lutade sig fram för att känna på vattnet. Under några sekunder så dividerade jag över om jag skulle bli arg för att han blöter ner sig eller tycka att det torkar. Jag beslutade mig för det senare och så hade vi en hysterisk stund. Barnen lekte i vattenspridarna som tokar. De sprang runt i vattnet, satt på strålen och var alldeles lyckliga. Stella var först väldigt försiktig och jag fick uppmuntra henne att vara lika modig som sina bröder, vattnet var ju faktiskt ganska kallt, men framförallt blött, och bekräfta att jag inte skulle bli arg. Jag överdriver inte om jag säger att deras glädje även roade 20 personer som väntade vid busshållplatsen 7 meter bort. Oj, vad lyckliga de var en stund och så tog det förprogrammerade programmet slut och vi gick hem, dyblöta, till många förvånade blickar.
johanna

söndag 10 juni 2007

Det har varit en vecka av turistande, på gott och ont. Vi har fått dela med oss av vårt fantastiska kunnande av Shanghai stad, men barnen tycker faktistkt inte att det är jätteroligt att göra vissa av grejerna, tex 2-timmars smyckesshopping på pärlmarknaden eller lika långt stopp på tygmarknaden. Det finns inte så mycket för dem att göra där och jag kan bli desto mer nojig över allt de kan förstöra. Pärlmarknaden är värst. Tänk en stor gympahall full med små bås med olika halsband och liknande. Stella vill så gärna pilla och skylta om. Och det blir så dyrt om något skulle gå sönder. Men det är himmelriket för andra människor, som gillar sådant och dessutom kan bestämma sig.

I lördags var stella på sin shooting. Det var finare, dyra, kvalitetskläder. Hon blev lockig i håret och tillpiffad. Jättesöt. Hon tyckte tillslut att det var lite roligt. Det skall bli spännande att få se resultatet i katalogen.

På lördag eftermiddag gjorde vi en utflykt till en park jag läst om. Den var kanske inte så vacker och spektakulär för växternas skull. Men den var då mer intressant pga allt liv. Det fanns en lite kulturdel av parken där folk samlades kring musikanter eller kareokeemaskiner. Och det var mycket folk. Den ena gruppen skulle överrösta den andra gruppen. Det var 5 grupper på detta lilla område. Ljudnivån var öronbedövande, nästan. Det var riktigt intressant med ett fint utbud av traditionell kinesisk musik, som f.ö. skall sjungas med en nasal röst. En annan del av parken hade ett litet nöjesfält med ett antal åkattraktioner. Barnen körde båt och hoppade i en superstor och rolig hoppborg. T.o.m. Kasper hade jätteroligt. Det hela var en riktigt lyckad utflykt till dess vi skulle gå hem och alla var trötta och felix hysterisk över att han inte fick köra båt igen. Det gjorde inte saken bättre heller att det inte gick att få tag i taxi. Tanken på att åka kommunalt med griniga gullpluttar var inte jättetilltalande. Men väl framme vid metrostationen stannade tillslut en bil och vi fick gråta ifred i baksätet på en taxi.

johanna

Nya bilder

Nu finns det en del nya bilder om ni följer länken till höger. Men vi har lite strul igen med den Kinesiska censuren så vi väntar med att lägga in kommentarer till bilderna. Men ni kan nog räkna med ett saftigt inlägg från frugan i morgon.

Christopher

miljömedveten?

http://www.dinapengar.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2006\11\06\3336

Min kära make har blivit en miljökämpe. Favoritfilmen, bland andra, just nu är Al Gores " an inconvenient truth". Och han har många tankar om hur vår familj skall bli mer miljövänliga när vi kommer hem. Ni vet, stora svarta bilen och båten är inte riktigt på miljövänlighetslistan. Men här ovan finns en länk till många bra sätt att spara miljön. Små steg är oxå i rätt riktning.

johanna

söndag den 3 juni 2007

Ja, som förståeligt är så har mycket i denna vecka kretsat kring små djurs vara eller inte vara i vår hårbotten. Jag har friskförklarat oss, men ändå så tycker jag att det kliar mest hela tiden. Och det hela är väldigt irriterande. Värst var det nog i fredags, när jag tvättade allt igen för tredje gången, insåg att det var i onödan och det regnade ute, så att inget torkade.

För övrigt har inte veckan inneburit något riktigt spännande, men lite småtrevliga grejer har vi allt hunnit med.

Vi hade Martina på middag i onsdags kväll och vi var själva bortbjudna i lördags till ett amerikanskt par med en liten tjej som tyckte att stella var jätterolig, när jag tyckte att hon var superjobbig. Vi fick grillad mat och då saknar jag VH-baksidan igen.

Stella blev castad för ett modelljobb. Vi får nog reda på imorgon om det gick eller ej. Hon skulle gärna vilja, inte för någon annan orsaks skull än att hon är avis på att felix fått köpa leksak, som f.ö. redan gått sönder(!).

Vi var bjudna till våra kinesiska grannar med kusinerna i barnens åldrar för att fira barndagen 1 juni (grattis cecilia också). Detta firades med att beställa pizza och spagetti och köttfärssås från Pizza Hut. Deras ayi hade gjort lite smårätter som kasper åt med god aptit; räkor och gurkstavar i vitlökssås. Och på middagen med amerikanarna satte han gladeligen i sig en majskolv. Konstig kille. Men gullig också. Under dagen hade jag på mig mina nyinförskaffade träörhängen. När han satt på mina axlar under promenaden hem, så sa han: ”kakka” och försökte stoppa dem i munnen! Andra ord som används flitigt av den lille killen är tätte (täcke), bölaj (blöja), tassi (taxi), ditt (dricka), lass (glass) och bann (bajs).

Lördag förmiddag tillbringade vi i ett fängelse/minnespark. Minnesparken var jättefin med mycket grönt, vatten och stora skulpturer. Fängelsedelen var då läskigare. Tänk att riktiga folk verkligen har varit inspärrade där. Efter en lunch på McD gick vi till vår gamla park. Där träffade vi ”kusinerna”, Demi och Joseph. De skulle åka inlines och stella fick prova lite, men Joseph snålade ut till Felix förtret.

Vädret i helgen har varit svalt. Vi är lyckliga varje dag vi kan bära långärmat och ser det nästan som en välsignelse. Det jobbigaste är dock regn. För här är ändå så fuktigt i luften att när det regnar så torkar marken inte upp. Och inomhus blir det jättekonstigt.

Nästa vecka får vi besök från usa i form av Britt Stubbendorf. Kul.

johanna

mer om löss

efter att ha tvättat alla lakan för 3:e gången, dammsugit soffan och lagt alla gosedjur i frysen, så hittade jag denna sida. typiskt. men en otroligt bra sida för alla som är intresserade av konkret information vid löss.
må ni alla slippa detta.

http://www.shenet.se/recept/harloss.html

johanna