söndag 17 juni 2007

söndag 17 juni 2007

Det känns lite tråkigt att skriva när inget spännande har hänt. Vardagsliv här är ju lika lite glamoröst som hemma i VH. Om än att vi äter mer ris och att jag städar mindre. Jag måste säga igen att det är fantastiskt att ha vår ayi. Fast vi fick säga till henne att använda varmt vatten till att tvätta golven i veckan. Flottiga fotavtryck går inte bort så bra med kallvatten. Tänk vilka problem vi har… :)

I måndags var barnen och jag till carrefour. Efter som de jobbat och tjänat pengar så fick de välja helt själva, utan någon som helst invändning från en jobbig mamma, vilken leksak de ville ha i affären. Felix ville ha allt. Varje ny grej var han alldeles exalterad över. Han slutade med en pistol som har en ljudvolym på 100db. Jag undrar ibland om han kommer att bli hörselskadad av den. Men som tur är så avtar nyhetens behag. Finns det någon leksak som barn aldrig slutar leka med??? Stella å andra sidan hade jättesvårt att bestämma sig. Hon frågade mig många gånger vad jag tyckte. Kanske var det så att hon fattade att mina resonemang ibland bygger på någon sorts vettig logik? Eller så var hon bara som jag, väldigt obeslutsam. Barbiekök eller barbiesovrum? Hon slutade med en barbiedocka och några smådockor i ett tåg. Båda barnen ville hem så snabbt som möjligt för att visa pappa och leka. De är så söta. Speciellt stella när hon dukar upp alla sina dockor - jo, det har blivit en del från alla loppisar vi sprungit på – i sängen och leker med dem, alldeles själv.

På tisdag hade jag lektion om josef i brunnen på vår grupp. Barnen är med och leker bredvid. Ibland är det svårt att höra vad en vuxen säger. Kasper har sin bästis Zeke där och de leker tillsammans och är så söta, och högljudda.

Onsdag, superregnigt, hade vi lekgrupp på museet med det fantastiska lekrummet. De hade alla roligt och lekte som tokar. Efter det hade vi äran att ha Viktoria och killarna här på sen lunch. Så fort det kokas spagetti så äter barnen så att de storknar. Man kan köpa ”vanlig” spagetti här för 10kr/500g eller färsk spagetti för 1,50kr/500g. Men jag tycker nog att det smakar lika dant. Fast sen så var det ganska länge sedan nu som jag åt torkad spagetti.

Torsdag var inte torrare. Vår granne Stephanie, tyskgifta kinesiskan, kom ner på lek med sin son. Det är skönt att ha grannar att umgås med när regnet faller. På eftermiddagen tog vi taxi till Hugo och hans systrar. De har ett stort hus med mycket av leksaker, barnen älskar att vara där. Kasper kunde hans namn tidigt, strax efter Lalit (som betyder Felix). Kanske för att han åker på en del stryk av Hugo, 3,5år. Och då slår det mig att mina barn slåss inte med varandra. Det är ju skönt. Mycket annat händer, som kläddragning o.dyl. Och blir man arg, så kan man veta att hela området vet det. Det är det största ”problemet” med en välbebyggd liten yta och värme, dvs öppnade fönster. Vi hör ständigt folk som övar på sina instrument och tack och lov så är de riktigt duktiga. Fast flöjtisten har satsat mer på teknik än en schysst klang i tonen. Annars kan jag inte klaga, dock inte jättekul att höra skalor. Men när det kommer till barnskrik och hög musik, då tänker jag på alla familjer i vårt hus som störs, 25 våningar och 4 lägenheter på varje våning och på dem i grannhuset, säkert lika många. Och så är jag glad för att kasper börjar bli stor.

På tal om stor så sa han sin första mening. Han sa:” bu jiao upp”. Han ville inte gå upp från badet. bu jiao är kinesiska för inte/nej/gör inte så och har en tillhörande handskakning, ungefär som en kungavinkning. Och jag tror att han berättade för mig idag om en händelse 5 timmar innan i primär när hugo kissade på sig. Tänk att han blivit så stor. Fast han fyller ju faktiskt 2 år den 27:e.

På fredag var vi med stephanie på kinesiska öppna förskolan. Denna är såklart statligt driven, inga kyrkor här inte, men har en anställd som är utvecklingsdoktor. De kollar barnen där vad för någon utveckling de behöver genom olika tester. Jag å min sida tycker väl att man kanske inte behöver stressa fram utveckling, det kommer så småningom ändå. Men barnen hade kul där och lekte. Kasper var dock på ett ruttet humör, något jag aldrig förr upplevt. Jag tog ut honom och tillslut så somnade han. Men då hade han hunnit tigga lite godis nere på en affär. Det är hans specialite. Så fort han ser någon som har något så går han dit och tittar på dem med sina blå ögon. Och sedan kommer han glad till mig med sina fynd. Att gå på McD är värst. Tappar man bort honom en sekund, så är han borta hos någon och äter pommes frites från deras bricka.

Fredag eftermiddag tog vi en sväng till ikea och handlade knäckebröd, lördagsgodis och sill. Lite midsommar skall vi nog få här ändå. Fastän jag tycker att det är skönt att slippa fira alla högtider. Det känns ju som att det var så nyss det var midsommar. Kanske skulle man börja fira vartannat år, ena året midsommar, andra året valborg, ena året jul, andra året födelsedag. Vad tror man om det??? Lekrummet på ikea är alltid tomt på barn, men ändå får man bara stanna 45min. Hur snålt är inte det? Undrar om det var ingvars ide? Men mjukglass 1kr, ja tack.

Fredag kväll var vi barnvakter åt Savannah 2,5år.

Lördag morgon åkte christopher iväg till en prylstad 4h bort med tåg. Barnen och jag åkte iväg till den svenska lekplatsen för att leka i sandlådan och med allt annat. Och på eftermiddagen fick vi vår nya tv. Den gamla sa poff i veckan när vi åt frukost. Men nu har vi en annan, säkert 20 år nyare.

Idag gick klassen fantastiskt bra. Efteråt hade barnen och jag en liten picknick på lekplatsen i närheten (vi slutar ju kl.11. något måste man fördriva tiden med!!!). Till middag hade vi gäster och därmed bjöd jag på favorit i repris, köttfärslimpa och potatismos. lika gott denna gång. Och kladdkaka blev en överaskning och favorit för amerikanarna. Jag översatte det till sticky cake. Kanske någon kan komma på ett bättre namn?!?

Så, det kanske inte var en helt händelselös vecka ialla fall…

johanna

Inga kommentarer: