Måndag 21 maj -07

Idag har jag köpt knäckebröd för 100kr. Det gäller att köpa på sig när man ändå är där, på IKEA alltså. Två stora barn på lekrummet och ett mindre sovandes i vagnen (och make på egen hand) gav mig mycket frihet att strosa och titta på allt som intresserar. Det är inte ofta det händer. Idag hittade jag tex äntligen en potatismosare, man kan inte använda elvisp här, för då blir det klister. Och så funderade jag länge fram och tillbaka på hur jag skall göra med våra soffkuddar. (det skulle jag absolut aldrig fått göra om christopher var med! Fundera länge dvs.) De röda kinesiska jag köpte på handduksaffären visade sig vara lika bra som billiga. De har gått sönder undan för undan och nu är den sista också kaputt. Men det blev ingen shopping av Hedda kuddfodral. Kanske nästa gång.

Vi har haft semesterhelg i Hangzhou. Det var fantastiskt. Jag visste att jag saknade natur, men lyckan över att se trädbevuxna kullar var jag inte beredd på. Och det var inte bara en kulle, utan många. Det kom en viss sorts frid över själen av att vara där. Hangzhou, uttalas hangjoo, är en mindre stad 2 timmar med bil söder ut vid en sjö och en flod. Det var här som Marc'o polo... ja, varför är han känd? Vi hann lära känna Sarah och Brian med dotter Calie innan de flyttade ner dit. Han jobbar med att tillverka soffor för amerika och har bra mycket närmare till jobbet därifrån. Staden i sig är inte vacker, men omgivningen desto bättre. Fast jag skulle nog inte vilja flytta dit om det inte var bättre för familjen. Det känns som att Shanghai har så otroligt mycket mer att erbjuda.

Vill man åka dit kommunalt, så kan man välja mellan buss eller tåg för ungefär samma pris, dvs ca 50kr, fast tåget ca 1 timme snabbare. Vi valde tåg. Vi var ute i lagom god tid till stationen på fredag förmiddag. Problemet var dock att det var fel station. Här finns det i alla fall 3 tågstationer och kvinnan hade inte gett oss rätt, trots mycket påpekande av christopher. Han lyckades ialla fall byta utan kostnad och vi kom med ett tåg en timme senare. Vi åkte 1:a klass och det kändes som vilket svenskt tåg som helst. Jätteskönt. Det var spännande att titta ut på landskapet som passerade utanför; fält, kanaler, fabriker och en enstaka kulle. Vi bor verkligen i ett platt område.

Under helgen så hann vi med, förutom trevlig tid i deras topprenoverade 200m2 lägenhet;

- bad i deras inomhuspool. Barnen och christopher var överlyckliga. De är verkligen vattenmänniskor. Felix gjorde alla trix från förra sommaren, stella plaskade runt och kasper klarade sig själv med simring också (alla hade såklart armpuffar).

- en vandrig i en bambuskog. Det kändes jätteskönt att komma ut i natur och få strosa omkring. Bambuskog ser ut ungefär som en bokskog, dvs inte så mycket undervegetation. Jag har alltid gillat bokskogar och detta asiatiska alternativ var lika glädjande. Strosandet började i lagom lutning, men övergick efter ett tag till enbart trappor. Efter 20 minuter uppför och ingen självklar ände, så bad jag vår kinesisktalande värd att fråga några på nergång vad som fanns att vänta. Svaret blev att 2 timmar upp och bort fanns det något. Det kändes som att det var lite för mycket för alla, inte minst våra tappra, ickeklagandes barn. Vi vände tillbaka och åt en schysst picknick på lägre höjd över havet än planerat, men benen krampade ändå skönt.

- En vuxenkväll på restaurang. Sara, värdinnan, hade läst om ett bufféställe med sushi och västerländsk mat. Vi åkte dit och åt många tallrikar tonfisk/lax/sushibitar och annat gott, bl.a. fetaost. Jag åt nog upp hela skålen själv. Och sen var det ju efterrätt också. Problemet med bufféefterrätt generellt är att det är för stora bitar. Man vill ju bara ha lite av allt. Men jag lyckades med att få ner en hel del olika efterrätt ändå. Barnen var hemma med deras ayi. Stella ringde runt kl.21 och var så ledsen för att ayi var så elak. Hon ville att de skulle lägga sig! Tänk så elakt.

- Sakramentsmöte i lägenheten. Vår församling är 2 timmar bort och börjar kl.8. Därför har de tillåtelse att ha det hemma vid önskemål. Och det fungerade och kändes bra.

- God middag med köttfärslimpa, sås, potatismos, sallad och pressgurka. Tanken var egentligen att göra köttbullar, men det visade sig att köttfärsen var mer finhackad än malen, så vi gjorde limpa. Men gott var det. Och mycket känsla av sverige.

Det skall finnas en jättefin sjö där i Hangzhou. Det är därför folk turistar där. Den han vi inte med denna gång, så vi får åka tillbaka. Och det har jag inget emot.

Tågresan hem gick oxå bra. Det var inte 1:a klass och det var bra mycket mer livat. Det kändes som att det var en skolklass på hemresa, men jag tror att det var ett företag. Det spelades kort över stolsryggarna och tjimmades. Men vi lyckades ialla fall somna, alla utom Stella. Men hon var väldigt nöjd med påsen av kaninkola som hon fick äta på alldeles själv.

Annars var nog veckan mest som vanligt, förutom i onsdags. Vi skulle egentligen till zoo:t och ha lekgrupp, men stella fick för sig att kräkas en del och då pajade den planen. Fast efter att ha ätit så piggade hon upp sig till vanlig standard och var fortfarande väldigt sugen på den picknick vi fixat. Så barnen bestämde att vi skulle åka till bröllopsparken för att ha picknick. När vi kom dit så fanns det två barn, kille i stellas ålder och yngre syster, som spelade fotboll med sin mamma. Stella ville gå dit och leka med dem. Det visade sig vara en irländsk mamma med två barn, här på 3 månader från singapore, som bott i sverige i 8 år och talade bra svenska. Sannorlikheten att vi skulle träffas är… ytterst minimal. Men barnen hade jättekul tillsammans och jag fick dela med mig av lite mina erfarenheter, som vid uppräknande är en hel del. Det blir en middag med dem denna vecka.

I måndags var jag och barnen på äventyr. Det började med att vi visade viktoria en gata med mammakläder. (Här samlas gärna samma sorts affärer på samma ställe, smidigt.) Tvärs över gatan fanns en barnmarknad, dvs kläder tillverkade för väst som blev över av olika anledningar och säkert lite fejk också. Men den var billig! Det finns en i stan som har blivit hutlöst dyr och ickeprutbar. Denna var mycket bättre. Här fanns också ett lekrum och där var vi säkert en timme. Sedan började jag tröttna, fast framför allt bli hungrig. Vi gick upp och handlade lite banan och kex, i hopp om att finna en McDonald’s i närheten. Fast det visade sig att vi var i ett mer lokalt område och därför ingen mcd. Och vi hittade ingen äggpannkaka eller annan smidig lunchmat heller, för lunchen var redan slut. Så vi tog vårt inköp och gick iväg till en park. Vi hittade en ny park och oj, vad fin den var. Det fanns en lite konstgjord sjö, det fanns ”skog” och stensluttningar. Jättegulligt. Och gräsmattor som fick beträdas. Vi mös runt i parken ett tag innan vi gav oss iväg för att möta viktoria och barnen igen på Julies lekplats (samma ställe som felix kalas och kalaskompisens mamma). Vi skulle nämligen träffa julie där kl.16 för att föjla med henne och Jed på en casting. Vi gick dit och de tog sina kort. Felix har fått en tid på onsdag att få vara modell. Två timmars jobb skall ge 500kr. Det blir mycket leksaker för en stor liten kille. Men vi har inte sett att det blivit av ännu…

Stella har inlett en mycket intressant fas i livet, 6-års… krisen? Det var någon som sa att det är en försmak av puberteten och stämmer detta så kommer det att gråtas mycket i framtiden, inte bara hon, för så som hon håller på nu gör mig tokig. Hon kan gråta över allt och ingenting. Och när hon inte gråter, så frågar hon istället varför, till allt. Och då inser jag att vi aldrig haft en varförfrågare innan. Detta är ju minst lika jobbigt. Allt skall ju förklaras in i detalj, varenda gång. Det är ju jättefrustrerande! Hon frågar om hon får ta av sig sandalerna och jag säger ja. Då frågar hon varför! Tänk att man även skall behöva förklara sådant. Och i hennes önskan om att alltid få veta allt, så gör hon en annan grej som retar mig till tusen och älskas av hennes far. Så fort jag inte slutar en mening fullständigt, så upprepar hon sista ordet jag sa, för att jag skall fortsätta där jag slutade. Och hur irriterande är inte det då!!! Jag tycker att jag kan få bestämma själv vilka monologer jag vill fortsätta eller droppa. (ni vill inte höra chrisotphers synpunkt av denna fråga) Så, förutom värmen och allmänna äventyr, så har jag en frågvis liten stor tjej som förgyller mina dagar.

johanna