bland känns det för lite att bara skriva på söndagar. Det är så många intryck som inte kommer ner på print, som glöms bort bland allt annat. Det är verkligen mycket intryck. Och saker man inte trodde var sant, som faktiskt händer. Jag såg en man helt ogenerat stå och kissa i en port. Jag har ju hört att de kissar hejvilt här, men på en stor gata, i en port?!! Jag såg också en mor kissa sitt barn vid entrén till ett fint varuhus bredvid pelaren på marmorgolvet. Kanske inte heller ett så bra ställe.
Idag har vi haft en trevlig dag. Vi blev meddelade att fr o m nästa söndag är det bara 2-timmars möten och vi börjar kl.9. Sovmorgon!!! Vi var nu på kvällen på middag hos Harman tillsammans med jarod, meshywela och josh roemmich. Det är som alltid trevligt att få träffas och slippa laga mat.
Måndag var en efterlängtad dag och så fort barnen vaknade så ville de gå och bada. Vi var där ett bra tag och var lyckliga varje dopp. Fast barnen klagade på att jag inte badade tillräckligt. De vill att jag skall vara i vattnet hela tiden. Men jag tycker om att ligga under mitt parasoll, på den madrasserade solstolen täckt med den blå handduk som man får vid registreringen och bli riktigt varm ibland.
Efter lunch åkte vi till julie wardle för att lära mig att göra tortillabröd. Hon hade massa tricks och tips, tex skall man först grädda ena sidan 10 sekunder, sedan vända och grädda 24 sekunder, varpå man vänder och steker 14 sekunder till på första sidan. Detta skall optimera fuktigheten i bröden och jag måste säga att de var verkligen… ”moist”. Vi stannade där ett tag innan det var dags att åka hem för middag. Hemma hade christopher under tiden talat med ayi (via tolkhjälp. Han kan ännu inte förstå lantisar.) och berättat att vi bestämt oss för att inte längre vilja utnyttja hennes matlagningstjänst utan istället byta den mot strykning och barnvakt. Hon hade varit fullt förstående för matsituationen och inte tagit illa upp och var inte heller främmande till att sitta barnvakt. Hurra!!! Så denna vecka har vi ätit vanlig svensk mat, alla har ätit och det har inte alls känts jobbigt att laga. Att äta tacos första dagen var helt fantastiskt. Jag var smått lyrisk. Vi får hoppas att lyckan kan fortsätta att infinna sig, för jag kan inte riktigt påstå att jag är lycklig när jag behöver tänka ut mat hemma varje dag.
Tisdag gjorde jag en tur till Metro, en storpacksaffär med det mesta tänkbara. Jag fick mitt egna lilla kundkort gjort, med en fantastisk bild på sumobrottar-mig i ena hörnet. Jag köpte inte så mycket som jag hade tänkt, men jag fick i alla fall tag på spiskummin och bacon. De hade också ost där till ett inte helt orimligt pris. (Viktoria har hittat leverpastej, så då är det enda som saknas här kaviar utan dill.) Under tiden som jag var och handlade var chritsopher och barnen såklart och badade. Poolen är en mycket bättre barnvakt än tv:n.
Onsdag tog vi tunnelbanan (efter taxiutskällningen) till ett museum i Pudong(området på andra sidan floden), Shanghai Sience and Technology Museum. Viktorias kommentar var att Tekniska museet i stockholm är lika bra, om inte bättre. Men detta var stort, med en bit regnskog, spindelutställning, om robotar, om kroppen, om genmodifierad mat, om ljus och energi och ett lekrum. Det tog lång tid att gå igenom och var faktiskt mer lämpat för äldre barn. Jag var ändå helt slut och insåg att ”cosmonova”-filmerna får vi prova nästa gång. Torsdag hade vi en heldag vid poolen. Vi gjorde t o m mackor för att kunna stanna riktigt länge. Trots att jag smörjde in oss så fint om axlarna med solkräm, så räckte inte det. Runt kl.15 så hade vi bränt oss på ryggarna istället. När sådant oplanerat händer så blir jag stressad och agerar helt irrationellt. Minsta lilla fel som barnen gör, gör mig vansinnig och jag blir inte en god mor. Låt mig säga att jag skämdes över mitt beteende när jag la mig för att sova. Men nu har jag fått det påtagligt påvisat för mig och jag kan förhoppningsvis bättra mig, inte slå slint så mycket nästa gång.
Fredag förmiddag badade vi och sedan åkte vi för lunch och lek till siebkes. Felix var överlycklig halva bussresan för att det skulle bjudas på små köttbullar (ayi lagade något han inte gillade som vi kallade stora köttbullar) och potatismos. Felix vill inte gärna sitta bredvid en kines på bussen, det är ganska svårt i detta land, och helst i mitt knä. Det är ju bedårande (att han vill vara nära, inte det andra), men väldigt svettigt. Fast det bästa med kinesiska bussar, förutom priset på 2kr, är att de allra flesta har AC. (just det SL!) Så åker man med en sådan linje är det aldrig superjobbigt.
Barnen trivs verkligen med siebkes barn. Det jobbigaste är att gå hem. Felix gråter länge då han blir separerad från teo och ludwig. Det kan vara lite påfrestande och jag har bestämt mej för att inte ta hans kärlek till att vara hos dem som något personligt mot oss. J Fast det är inte mycket som är tristare än konstant gnällande barn.
På kvällen utnyttjade vi ayi för första gången till barnvakt. Jag var inte så orolig, men stella tyckte nog att det var lite småläskigt. Och kasper hade velat lägga sig i deras säng med en gång. Men vid detta laget så känner vi ayi, så gott det går att känna någon som inte pratar samma språk. Hon är otroligt ärlig och pålitlig. Så varför vara orolig? Barnen hade skött sig bra och vi hade en trevlig stund med christophers klasskamrater med respektive och lärare på Brazilian steak house. Det skall visst vara ganska genuint brasilianskt med lite tillbehör i bufféform och så kommer killar gående med kött på spett som de skär upp vid borden. De hade lamm, kyckling, gris, nöt i olika sorter och kycklinghjärtan. Låt mig säga att jag inte provade det sistnämnda. Det är ett fantastiskt ställe om man gillar att frossa i kött. Jag var bara halvimponerad och känner inte att jag behöver göra ett nytt besök, christopher är av en annan åsikt.
Lördag åkte chrisotpher med killarna till jimmy (kille i min och felix primärklass) för att leka och bada. Jag följde med stella till ett nytt modelljobb, kineskläder för en höst/vinterkatalog. Denna gång fick vi nog den bästa studion i stan, med den bästa fotografen. Hon var helt suverän och hade önskemål och koll på allt. Stella blev såklart tillstylad och supersöt. Efter en titt i spegeln sa hon: ”jag ser ut som en barbie!” Det måste anses som ett gott betyg. Först var hon riktigt blyg och gjorde inte som dom sa till henne. De andra tjejerna var både äldre och mer erfarna, så stella blev käppen i hjulet. Men efter en stund så tinade hon och funkade framför kameran. Hon lyckades t o m få till naturliga leenden ibland. Och hon posade sina allra bästa påhittade posar. De var alla nöjda med henne.
Efteråt åkte vi också till jimmy. Tyvärr började det att ösregna, men också blixtra, så det blev inte mycket badande av. Fast barnen var inte så ledsna för det. De har ju badat en del…
Denna vecka har vi köpt biljetter till Thailand. Vi reser dit 25 juli och hem 3 september, om någon av er skulle vilja dyka upp och göra oss sällskap. Det är bara att ringa vårt skypenummer 08-55921991 eller skicka ett mejl!
johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar