tisdag 20 februari 2007

Söndag 18 februari 2007

Ja, då har jag blivit döv. Kinesiska fyrverkerier är inte att leka med. Speciellt inte om de smäller av precis utanför fönstret. Det fanns två sorter av fyrverkerier. De som smällde av vid nionde våningen och de som smällde vid tjugonde. Och av någon anledning så stod alla och smällde sina fyrverkerier precis i hörnet av vårt hus, inte på den stora gräsmattan i mitten. Samtidigt kan jag tro att våra trädgårdsskötare här var glada för att de lätt kunde sopa upp den absurda mängd smällda papper vi såg i morse. Det låg ett tjockt täcke av rester. Buskarna längs med huset såg ut att ha fått röda blommor, men det var också bara papper. Men ljudnivån var något jag aldrig upplevt förut. Det höll på att smälla lite av och till hela kvällen. Tillslut blev det lite småtrist att titta, eftersom alla grejer var av samma märke. Vi spelade spel med barnen och sedan kollade vi lite på tv. Men till 12-slaget så vaknade jag. Det var ett otroligt oväsen. Helt absurt. Vi kunde inte se så mycket eftersom det bara är höga hus runt omkring. Men ljudet det studsade fint mellan husen. Och röken låg tjock och det var svårt att se en längre sträcka.

Och sen höll det på hela natten. Och imorse när vi behövde gå upp kl.06.30 så var det fortfarande folk som höll på att smälla. Jag undrar om hänsyn är ett ord som existerar i detta land.

De säger att vi kommer att få uppleva en kväll som denna igen på onsdag. Då är det fyrverkerier för alla företags välgång och eftersom vi bor i ett företagstätt område så kan vi nog få glädjen att uppleva detta igen. Jag funderar starkt på att ta upp barnen och gå ut då. Det kan ju vara en upplevelse för dem också. Största anledningen till att vi gick och la oss tidigt var ju att vi skulle upp tidigt idag och så skulle jag hålla tal dessutom. Jag tänkte att jag kanske gör det lite bättre någorlunda utvilad.

Det var inte så mycket folk idag, tack och lov. Det är första gången jag talat på engelska offentligt och det är lite läskigt. Speciellt när man är gift med en språkbegåvning och folk tror att jag skall vara likadan. Men jag klarade mig bra och fick min beskärda del av uppmuntrande kommentarer!

Vi fick middag idag av en härligt laid-back familj. Jag fick också låna en bänkugn, så nu kan jag baka kakor, göra ugnspannkaka och eget bröd. Där sparade vi 500kr! Men falukorv i ugn får vänta tills vi igen sätter fötterna på svensk mark. Jag undrar om man kan äta ugnsbakad fisk här utan att dö av diverse förgiftningar. Hur mycket tungmetall har de i sina floder?

Johanna

Inga kommentarer: